På palmsöndagen inleds stilla veckan. Många talar också om påskveckan. I kyrkliga sammanhang är det emellertid veckan därpå, den som inleds med påskdagen, som kallas påskveckan. Var uppmärksamma på den här skillnaden när ni använder benämningen påskveckan.

Lördagen efter långfredagen kallas påskafton. Sedan följer påskdagen och därefter annandag påsk.

Observera att "påsklördag" och "påsksöndag" är enbart finlandssvenska. Undvik dem i skrift. Använd inte heller det finlandssvenska "påskannandag".

Dagarna kring påsk skrivs med liten bokstav.

Läs mera om stilla veckan:

Palmsöndagen har fått sitt namn efter Jesus intåg i Jerusalem, då folk hälsade honom med palmblad som de lade ned på vägen framför honom. Andra dagar under veckan som anknyter både till kristna traditioner och till traditioner med anor längre tillbaka i tiden är dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen.

I finskan har också måndagen och tisdagen i stilla veckan etablerade namn (malkamaanantai, tikkutiistai). I svenskan förekommer bland annat benämningarna: mulimåndag och kulitisdag samt blåmåndag och vit tisdag.

Ordet dymmel i dymmelonsdag härstammar från det fornsvenska dymbil (kläpp). Under stilla veckan byttes järnkläppen i kyrkklockorna mot en träkläpp för att dämpa ljudet.

Dymmelonsdag är inte detsamma som askonsdag, fast onsdagen i stilla veckan ofta kallas askonsdag hos oss. Askonsdagen är egentligen onsdagen efter fastlagssöndagen.

Förledet skär- i skärtorsdag har biblisk bakgrund och betyder ren (jämför skärseld, den renande elden). Ordet har alltså ingenting med färgen skär att göra. Skärtorsdagen går tillbaka på den dag Jesus tvättade lärjungarnas fötter och intog den sista måltiden med dem.

Långfredag är ett ord med nordiskt ursprung och namnet på den dag Jesus korsfästes. Namnet kommer av att gudstjänsten på långfredagen var längre än vanligt. Långfredagen var också en fastedag och skulle firas i stillhet.

Uppdaterad 26.3.2021