Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

Vilket är svenskans vackraste ord? Det var den sista frågan jag fick under arbetsintervjun som sedan gav mig jobbet som språkstöd. Överraskande snabbt och spontant svarade jag: Himmelsblå!

 

Dagstidningen Svenska Dagbladet gjorde år 2015 tillsammans med sina läsare en lista på svenskans tio vackraste ord. En jury med personer anställda vid tidningen hade valt ut fyrtio ord av de tusentals ord som läsare hade nominerat. De här orden kom tio-i-topp: förgätmigej, snöflinga, porla, ögonblick, vemod, glänta, juninatt, kontrapropositionsvotering, gryning, västanvind.

 

Jag blev nyfiken på vilken typ av ord personer i min bekantskapskrets anser vara vackra och ställde därför frågan: “Berätta, vilket är svenskans vackraste ord?” på min Facebooksida. Till min glädje var det många som delade med sig av sina ordskatter.

 

Läs och njut: gnistrande, förgätmigej, aftonrodnad, sommarlov, mamma, spatsera, eljest, sommar, fjun, ingenting, skvaterlabb, frusikucku, segelbåt, ögonfröjd, liljekonvalj, kärlek, len, lagom, smultronställe, havsbris, älsklingsplanta, morgongåva, månskensgränd, bitterljuv, solsken, snö, tupplur.

 

Här finns en blandning av ord, också några dialektala, som beskriver natur- och väderrelaterade fenomen, personer, föremål, känslor med mera.

 

Men vad är det som gör ett ord vackert? Är det hur ordet låter eller vad det betyder? Jag vill gärna dela in ordens skönhet i två kategorier: semantisk skönhet och estetisk skönhet.

 

Jag tror att det är semantiken, det vill säga ordets betydelse och innebörd, som påverkar hur vi uppfattar ett ord. Visst kan man tycka att ett ord är vackert för att det låter trevligt eller ser tilltalande ut, men jag vill ändå påstå att det är semantiken som oftast påverkar.

 

Ordet ingenting har en estetisk skönhet. Det klingar vackert med sina vokaler och ng-ljud. Likaså är ordet eljest estetiskt vackert och har kanske en viss språklig nostalgi gömt i sig.

 

Men de flesta ord vi uppfattar som vackra har en viss semantisk skönhet, ofta associerad till sommaren. Kanske är det så att vi här i kalla Norden upplever ord som är relaterade till sommaren som extra vackra. Efter många mörka och kalla månader ger sommaren oss äntligen ljus och värme.

 

Naturen vaknar och bjuder på ljuva dofter och vackra vyer.

 

Onekligen finns det också en viss romantik dold i ord som aftonrodnad, smultronställe och förgätmigej. De beskriver något vi fascineras av, mår bra av, uppskattar. De ger en känsla av trygghet och lugn. Skönhet handlar om så mycket mera än estetik. Ords skönhet handlar om så mycket mera än bokstavskombinationer.

 

Himmelsblå, svarade jag. Ett ord som ger mig en känsla av bekymmerslöshet, av enkelhet, av frihet. En känsla av sommar helt enkelt.

 

Nu är det din tur. Luta dig tillbaka och fundera en stund på vilket ord du tycker är vackert. Det gjorde jag också nu. Två ord kom till mig: sovmorgon och sommarsemester.

 

Trevlig sommar!

 

Charlotta Svenskberg

Mediespråkvårdare

Språkkolumnen skrivs turvis av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Råden som publiceras här riktar sig i första hand till dem som arbetar med de finlandssvenska medierna, men vi hoppas naturligtvis att alla andra språkbrukare också ska ha nytta och glädje av dem.