Sätt dig ner och luta dig tillbaka. Andas in. Varje dag flyger det in en stor mängd partiklar genom öronen, och utan att vi tänker på det flyger de också ut genom munnen. Åtminstone om vi talar ett germanskt språk, som svenska.

Nu menar jag inte vilka partiklar som helst utan små ord – prepositioner och adverb – som av, på eller upp som läggs till ett verb som till exempel läsa för att ge en ny innebörd: läsa av, läsa på eller läsa upp. Självklarheter.

Men vad sägs om starta upp, märka av, möta upp? Några läsare och lyssnare har hört av sig och undrat om det går att göra något åt trenden att lägga till partiklar överallt. Räcker det inte med starta, märka och möta?

Även i Sverige irriterar sig en del läsare på nya partikelverb. I april var reaktionerna så starka att Olle Josephson, professor i nordiska språk, skrev en språkspalt i Svenska Dagbladet där han uppmanade irriterade läsare att inte brusa upp utan i stället hitta nya betydelsenyanser.

När någon säger “boka av kvällen” och menar boka kvällen är det bäddat för missförstånd, eftersom boka av redan används för det motsatta: att avboka. Och "brista av" är snarast en sammanblandning av brista och gå av.

I finlandssvenskan flyttas partikeln ibland längre bort från verbet än den borde eller så byter sig och partikeln plats. Låt mig ta några exempel som jag hört eller läst nyligen.

Sätt ner dig. Sätt kläderna på. Hur ska vi få bilen ut ur garaget? Om det finns snö kan du ta fram dig med skidor i skogen. De skorrar lite i mina öron. Jag rättar dem i texter och irriteras över dem om mina egna barn säger så.

Men i stället för att avfärda de här exemplen som direkta fel i talspråket har jag tagit reda på varför många trots allt tycker att det låter lika naturligt med sätt ner dig som med sätt dig ner.

Ordföljden sätt ner dig är dialektal i Nyland och Åboland. Den känns främmande i resten av Svenskfinland och i så gott som hela Sverige. I standardsvenska heter det sätt dig ner. Den ordföljden ska användas i medierna, och jag hoppas också att den ordföljden lärs ut i skolorna, där just det här partikelverbet är mycket vanligt.

Ett partikelverb har betoningen på partikeln och inte på verbet. I svenskan i Finland är betoningen inte alltid lika tydlig, men samma betoningsregler för partikelverb gäller ändå här, i alla fall i det mer formella talspråket. Då är det också lättare att hålla ihop de ord som hör ihop.

I stället för sätt kläderna på kan man förstås gärna säga klä på dig eller sätt/ta på dig kläderna. I exemplen med bilen i garaget ser jag partikelverbet få ut och vill placera ut direkt efter få: Hur ska vi få ut bilen ur garaget?

I exemplet med skidorna i skogen står ju fram direkt efter verbet, men där spökar ett dig, som måste placeras före fram för att det ska bli idiomatiskt. Det heter helt enkelt ta sig fram och inte “ta fram sig”.

Om det är någon som vill roa sig riktigt ordentligt med partikelverb kan jag rekommendera Sara Lövestams bok Grejen med verb. Och om någon vill frossa vetenskapligt i partikelverb kan ni söka upp artiklar av Björn Lundquist eller Nina Martolas doktorsavhandling där hon tar upp partikelverb med prepositionen åt.

Eller så kan man ha en liten språktävling: Välj ett vanligt verb, till exempel gå eller ge, och försök hitta på så många partikelverb som möjligt med dem. Om de inte redan har en bestämd betydelse kanske de kan få det. Det är bara kreativiteten som sätter gränser.

Minna Levälahti

Mediespråkvårdare

Språkkolumnen skrivs turvis av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras andra tisdagen varje månad under 2017 på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.