Gott folk, coronaviruset skrivs ”coronaviruset”. I bestämd form, i ett ord och med litet c.

Det finns många olika coronavirus, och genom att skriva coronaviruset i bestämd form uttrycker vi att det rör sig om just det virus som orsakar den pågående pandemin. Vi kan däremot skriva coronavirus i obestämd form om vi för ett resonemang om coronavirus i allmänhet, som här: ”5–10 procent av vanliga förkylningar under vinterhalvåret orsakas av coronavirus”.

Ett sätt att göra det tydligt att vi menar det aktuella viruset har varit att skriva ”det nya coronaviruset”. Men ju längre tid som går, desto mindre nytt är viruset. Begreppet kan till och med vara mer förvirrande än förklarande.

Den medicinska benämningen på viruset är sars-coronavirus-2, förkortat sars-cov-2. Använder vi den benämningen är det viktigt att få med tvåan. Skriver vi bara ”sars-cov” syftar vi på det coronavirus som orsakar den svåra lungsjukdomen sars, som var nytt 2003.

På svenska skrivs namn på sjukdomar och virus med liten bokstav, precis som namn på månader och veckodagar. Vi använder litet c i både coronaviruset och covid-19, namnet på den sjukdom som viruset sprider.

Covid-19 skrivs med stora bokstäver på engelska, ”COVID-19”, eftersom det är en förkortning av corona virus disease 19, fritt översatt ”coronavirussjukdomen 19”. Då en förkortning lånas in i svenskan och behandlas som ett ord, inte som en förkortning, skrivs den med små bokstäver. På svenska skriver vi covid-19, precis som vi skriver ”aids” medan sjukdomens namn på engelska skrivs ”AIDS”.

Jag jämför gärna med aids också för att klargöra skillnaden mellan covid-19 och coronaviruset. Coronaviruset orsakar sjukdomen covid-19, liksom hivviruset orsakar sjukdomen aids.

Sammanblandningen ”coronaviruset covid-19” syns i överraskande många texter, också trovärdiga sådana. Om vi tänker efter vad "covid” står för ser vi att det inte fungerar: ”coronaviruset coronavirussjukdomen 19”. Vill vi ha med ”covid-19” när vi talar om viruset kan vi säga till exempel ”viruset som orsakar covid-19”.

Vi vet att det är stor skillnad om en person har aids eller bara är hivsmittad. I dag, mitt under coronaepidemin, är vi inte lika noga med att skilja på dem som har coronaviruset och dem som har covid-19. När läget lugnat sig och vi talar om epidemin i förfluten tid gissar jag att vi kommer att skilja på begreppen. De som testar positivt för viruset, men inte har några sjukdomssymtom, har väl inte covid-19? Eller har de symtomfri covid-19?

Vill vi sammanfatta virus och sjukdom i ett ord kan vi helt enkelt använda ”corona”. Det fungerar bäst som förled i en sammansättning, till exempel coronaepidemin som en kortare version av coronavirusepidemin. Det här är också ett sätt att signalera ett sammanhang som är större än själva sjukdomen. Coronaviruset har satt i gång händelsekedjor som fått följder på alla plan i samhället. Att utelämna "viruset” är ett sätt att uttrycka att vi talar om situationen i sin helhet, till exempel i ”coronakrisen”.

Solveig Arle

Språkkolumnen skrivs av språkvårdarna vid Svensk Presstjänst. Den publiceras i de finlandssvenska dagstidningarna.