Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket

Man är aldrig fullärd. Vilken förutsägbar klyscha! kanske någon läsare tänker. Men det är sant, åtminstone när det gäller vårt språk. Det utvecklas hela tiden. Särskilt för en professionell skribent gäller det att regelbundet vässa sitt verktyg, språket.

 

Som hjälpmedel finns det lyckligtvis många utmärkta ordböcker, ordlistor och skrivregelssamlingar. De som nämns här utgör bara en bråkdel av utbudet, men de är sådana som alla språkbrukare kan ha nytta av.

 

I slutet av september jublade och utbrast många språkligt intresserade euforiskt: Äntligen! Svenska Akademien lanserade sajten svenska.se där tre viktiga ordböcker finns samlade: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB).

 

Det är värt att notera att SAOB är en historisk ordbok över svenska språket och därför inte lämpar sig som skrivhjälp. Det gör däremot SAOL och SO.

 

Ta till exempel det engelska ordet workshop. Är det okej att använda det i ett svenskt textsammanhang och hur ska det i så fall hanteras? Ja, workshop finns i SAOL 14. Rekommendationen är att ordet får dubbeltecknad konsonant i bestämd form och i plural: workshoppen och workshoppar.

 

I Språkrådets Svenska skrivregler finns samma rekommendation; vissa engelska ord kan behålla enkel konsonant i grundform men får dubbelkonsonant i bestämd form och i avledningar: shop, men shoppen, shoppare.

 

Svenska skrivregler innehåller råd om skrivtekniska frågor. Den finns tills vidare bara i bokform men kommer senare att lanseras som nätversion.

 

Att skriva på svenska i Finland innebär en stark påverkan från finskan. Under våren publicerades nätversionen av Stora finsk-svenska ordboken, som nu finns fritt tillgänglig på nätet.

 

Nätordboken innehåller i dag närmare 100 000 artiklar. Den här ordboken är ovärderlig för alla som lever och jobbar i en tvåspråkig miljö. Det är också Finlandssvensk ordbok, som innehåller cirka 2 550 finlandismer på ord- och frasnivå. Den finns i bokform och dessutom helt gratis på nätet.

 

Språkligt korrekta texter ökar textens trovärdighet och effekt. Likaså skribentens trovärdighet. Därför är det bra att ha som vana att använda de hjälpmedel som finns och att försäkra sig om att texten blir språkligt korrekt.

 

Det finns kanske en föreställning om att språkvårdare inte behöver några ordböcker. Att man som språkvårdare är en levande skrivregelssamling. Men nej, inte ens en språkvårdare är språkligt komplett. Däremot är hen mycket språkligt medveten och intresserad. Hen älskar ordböcker och använder dem dagligen. Ja, användningen av pronomenet hen är här ett medvetet val. Hen finns med i SAOL 14.

 

Övriga språkliga hjälpmedel som är bra att känna till är till exempel Ordförrådet (Institutet för de inhemska språken), Språkrådets frågelådaTT-språketNationalencyklopedin och Mediespråk. Det lönar sig att besöka sajterna. För som sagt, man är aldrig fullärd.

 

Charlotta Svenskberg

Mediespråkvårdare

 

Språkkolumnen skrivs turvis av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.