Avtals- och strejktermer

Kollektivavtal (työehtosopimus)
Överenskommelse om löner och anställningsvillkor som förhandlas fram branschvis mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation. Kollektivavtalen är ofta tvååriga. Om ett kollektivavtal är allmänt bindande (yleissitova) så är det bindande för alla arbetsgivare i en viss bransch, inte bara de som hör till arbetsgivarorganisationen som har förhandlat fram avtalet.

 

Lokalt avtal (paikallinen sopimus)
Överenskommelse mellan arbetstagarna och arbetsgivaren på företags- eller arbetsplatsnivå. I kollektivavtalen nämns ofta vilka frågor man kan avtala lokalt om. I förhandlingarna representeras arbetstagarna vanligtvis av fackets förtroendeman (luottamusmies).

 

Stupstock, stoppbräde (perälauta)
Klausul som slår fast vilka bestämmelser som gäller om parterna, t.ex. i lokala förhandlingar, inte lyckas enas. Det kan handla om att förbunden ger en möjlighet att avtala lokalt om hur löneförhöjningarna ska fördelas, men att förbunden samtidigt har kommit överens om en stupstock som slår fast hur löneförhöjningarna fördelas om de lokala parterna inte kommer överens.

 

Avtalsrörelse på förbundsnivå (liittokierros)
Den här hösten och vintern förs avtalsförhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivarförbund. Centralorganisationerna deltar inte i förhandlingarna. Många gånger tidigare, bl.a. senast i samband med konkurrenskraftsavtalet, har centralorganisationerna först enats om en central uppgörelse (keskitetty ratkaisu), som förbunden har utgått ifrån när de har fört sina kollektivavtalsförhandlingar.

 

Trepartsförhandling (kolmikantaneuvottelu)
I vissa arbetsmarknadsfrågor, t.ex. reformer av socialskyddet, förs förhandlingarna vanligtvis på trepartsbasis mellan löntagarorganisationerna, arbetsgivarorganisationerna och staten.

 

Förlikning (sovittelu)
Om parterna inte lyckas komma överens om ett nytt kollektivavtal kan riksförlikningsmannen (valtakunnansovittelija) medla mellan parterna. Medlaren kan lägga fram ett medlingsbud (sovintoehdotus, sovintoesitys) som parterna kan godkänna eller förkasta.

 

Arbetskonflikt, stridsåtgärd (työtaistelu)
Om ett kollektivavtal löper ut utan att man lyckas enas om ett nytt kan fackförbunden ge strejkvarsel (lakkovaroitus) och sedan utlysa strejk (lakko). Då lägger förbundets medlemmar ner arbetet.

 

Vanligtvis är strejken till en början begränsad till några arbetsplatser eller nyckeluppgifter och då kan man tala om en punktstrejk (täsmälakko, pistelakko). Facket kan också utlysa övertidsblockad (ylityökielto), vilket betyder att medlemmarna inte arbetar övertid, eller ansökningsblockad (hakusaarto), vilket innebär att facket uppmanar sina medlemmar att inte söka lediga jobb som omfattas av arbetskonflikten.

 

Sympatistrejk (tukilakko) betyder att sådana löntagare som inte direkt berörs av konflikten strejkar för att stödja dem som berörs av konflikten. Också arbetsgivarsidan kan vidta stridsåtgärder och utlysa lockout (työsulku), vilket betyder att arbetstagarna utestängs från jobbet och inte får lön.

 

Sammanställd av Jonny Smeds/Löntagaren i oktober 2017

Fler arbetsmarknadstermer: Fackterms arbetsmarknadsordlista (A-S)