Se video från Mediespråk 2012 |
 |
Kopiera den här länken eller sök på Mediespråk på Youtube för att se en visuell sammanfattning av årets upplaga av språkseminariet i Vasa.
http://www.youtube.com/watch?v=Iq-BEkxbn30&feature=youtu.be |
|
Männen bakom "Måttet är rågat" |
 |
| Hur kan hästar bli offer för krisen på den amerikanska bostadsmarknaden? Att förklara det är ett exempel på hur komplicerade saker kan förklaras på ett enklare sätt. Joakim Lax, Tomas Lindh och John Stark tog sig an projektet att under 8 gånger 30 minuter förklara världsekonomin så att alla förstår. Programserien "Måttet är rågat" är resultatet. |
|
Finland ett land i periferin |
 |
När Jörn Donner var 19 år gammal kom han för första gången till Berlin. Året var 1952 och Berlin ansågs vara brännpunkten i Kalla kriget. Berlin var centrum och Donner kom från periferins Finland. upplevelserna satte spår hos Donner och han gav ut boken "Rapport från Berlin".
Om Tyskland var centrum så var Finland ett land i periferin. Denna geografiska förutsättning förklarar en del av den finländska politiken. Finland ville bli medlem i EU för att kunna vara med och fatta beslut.
I dag påverkar en trång nationalism många länder i Europa, inte bara de i periferin. Det saknas solidaritet med det europeiska projektet. Det projekt som Donner menar är ämnat att på sikt utjämna sociala skillnader mellan länder. |
|
Mediechefer debatterar samarbete |
 |
Barbro Teir föreslog en tankelek. Tänk att det bara finns en enda mediakoncern - hur gör ni då?
- Vi måste fokusera på våra styrkor. Vad är var och en bäst på? Vi på Yle är väldigt bra på video och audio och ni är ganska bra på att skriva, säger Mary Gestrin från Yle.
Margareta Björklund från Österbottens Tidning vet vad de kan bidra med.
- Vi kan lokaljournalistik. Vi brukar skoja om att det prasslar i radion när våra nyheter läses upp.
Micaela Röman från Borgåbladet och Östra Nyland vill att den gemensamma koncernen slutar prata om att ekonomin är ansträngd.
- Det är överdrivet prat redan i dag.
Jonas Bladh från Nya Åland efterlyser ett mer levande och personligt språk i de finlandssvenska medierna.
- Det blir ofta stelt och byråkratiskt.
Mediecheferna lämnar tankeleken och får frågan vad de tänker förverkliga under 2012.
- Vi ska tänka större. Vi ska tänka just på vad som händer i grannbyn och samarbeta med Östra Nyland, säger Tommy Westerlund från Västra Nyland.
Carin Göthelid vill också samarbeta och göra det kring den grävande journalistiken.
- En grävgrupp helt enkelt. Det ska jag fundera vidare på.
|
|
"Finlandssvenska medieföretag lever inte på 2000-talet" |
 |
Det är inte ett lättsmält budskap Söderströms vd Barbro Teir kommer med. De finlandssvenska mediehusen har en föråldrad företagsideologi som hör hemma på 1900-talet.
- Mediehusen verkar enligt principen "vi vet bäst och vi sätter agendan".
I stället borde branschen vända på perspektivet. Vad vill publiken ha?
- Är det tillräckligt bra är konsumenten beredd att betala för det.
I nuläget sysslar pressen i hög utsträckning med megafonjournalistik, menar Teir.
- Varför inte plocka in fler röster? Ser det likadant ut i grannbyn eller i storstaden? Det handlar bara om att höja sig ett litet snäpp.
Teir ger också public service en känga.
- Public service är inte underhållning. De borde inte ens bry sig om tittarsiffror och lyssnarsiffror. De ska inte sälja.
|
|
Vem tar ansvar för journalistisken på nätet? |
 |
Sveriges tidigare pressombudsman Yrsa Stenius anser att den etablerade pressetiken respekteras väldigt bra i nättidningar, speciellt efter sommarens händelser Oslo och Utöya har nättidningarna stramat till sin kontroll. Mycket beror på att gärningsmannen, Anders Behring Breivik, var en av alla dem som kommenterat artiklar och tillbringat tid på främlingsfientliga webbplatser.
- Det är lätt att bli masspsykotisk hemma vid sitt köksbord.
Tidningarna insåg sitt ansvar också för kommentarer.
Pressetik kräver eftertanke, och det finns det lite tid för med dagens publiceringstakt. Där har tidningsutgivarna en stor utmaning.
När det gäller nätet utanför tidningsutgivarna ligger ansvarsfunktionen hos den som publicerar, de flesta människor är förnuftiga och sköter sig men det är svårt att komma åt alla. En bra efterhandskontroll finns och det hjälper.
Åren 2007-2011 var Yrsa Stenius en omstridd pressombudsman i Sverige. |
|
Finländska medieföretag dåliga på sociala medier |
 |
Det hävdar inte bara Emanuel Karlsten, utan också Medievärlden i en artikel (http://www.medievarlden.se/nyheter/2012/01/finska-mediefortag-daliga-pa-sociala-medier). Hur ska man göra då?
Som vi alltid har gjort, säger Karlsten. Vi ska gå ut och träffa människorna. Vi ska också söka oss ut där våra läsare finns. På Facebook, Twitter och på våra egna webbsidor.
Men Emanuel Karlstens bästa tips: Tramsa. Det är ett socialt kitt som också visar vem du är som avsändare.
- Bjud på dig själv! |
|
"Experterna finns på torget" |
 |
Vi har sett dem många gånger, statsvetarna från universitetsvärlden som kommenterar än den ena utrikespolitiska händelsen, än den andra. Men plötsligt sitter Yasmine El Rafie som expert på svenska TV4 och kommenterar händelserna under den arabiska våren. Varför? Hon är där folk är. På internet.
Bloggar, tweets, facebookuppdateringar. Yasmine El Rafie har på ett år blivit vän med de sociala medierna och inser deras styrka. De berättar vad som verkligen händer. På ställen där de traditionella västerländska medierna inte befinner sig. När Zine El Abidine Ben Ali avgick som Tunisiens president stod medierna handfallna. Men Yasmine El Rafie hade koll genom det väckta intresset för sociala medier. Och så blev hon expertkommentator i morgonsoffan.
- När de traditionella medierna inte vågar tar de alternativa medierna över, säger Yasmine El Rafie.
|
|
Läs på om rysk kultur |
 |
Det råder Kerstin Kronvall oss till. Annars ligger du som journalist möter ryska tjänstemän, chefer och andra. För ingen kan väl ana att en så enkel fras som "Vänta, jag ska bara anteckna" kan få en journalist utskrattad. Men det är precis vad som händer i Ryssland.
För frasen återkommer många gånger i en av Rysslands mest älskade filmer, "Den kaukasiske fången". Det är en komedi där huvudpersonen gång på gång säger "Jag ska bara anteckna". Och publiken brister ut i skratt.
Inte heller vet det den utländska journalisten att det enda svaret på frasen "det är något fel på armarna" är "hugg av dem!". Det är också en citerad dialog i en känd rysk film som en ryss kan använda sig av för att testa om du har de rätta kulturella referenserna.
|
|
Stina får hela salen att hoppa! |
 |
Stina Dabrowski ber alla i salen att plocka bort anteckningsböckerna, sedan ställa sig upp, le och hoppa samtidigt.
Men Margaret Thatcher hoppar inte. Det får vi se på storbild när Stina Dabrowski spelar upp ett klipp ur en intervju hon gjorde med den före detta brittiska premiärministern. Och vi får se fler klipp ur intervjuer, de flesta exempel på hur en journalist inte ska göra. Bara för att mynna i ett tips på hur man ska göra i stället.
Stinas tips: Var påläst. Ställ öppna frågor. Var närvarande. Och om allt går åt pipan - benämn situationen. |
|
Precis! Exakt! Ja men aboslut! |
 |
- Kan jag få en kopp kaffe?
- Ja men absolut!
Det lilla bekräftelseordet absolut är nytt i svenskan. Det har föregåtts av bekräftelseorden visst, precis och exakt, vilka visserligen lever kvar.
Författaren och språkvårdaren Catharina Grünbaum är intresserad av hur det svenska språket förändras över tid. De engelska översättningslånen har redan fått in en fot i vårt sätt att prata, och enligt Grünbaum kommer den foten att växa.
- Ungdomar i dag har aldrig plockat ett tranbär. De har bara stött på "cranberries" på etiketter och pratar därför om cranberries.
Andra ord som används flitigt i talspråket är dissa, hajpa, pimpa, mejl, sajt, dejta och najs.
Men det engelska språket märks på andra sätt.
"Han var den första att bestiga Mount Everest" har ersatt "han var den första som besteg Mount Everest".
Eller vad sägs om "Han satt i sin fåtölj, läsandes en bok". Inte "han satt i sin fåtölj och läste en bok". Det kommer enligt Grünbaum från engelskans lediga "reading a book". Och Grünbaum kan ge en lång lista på liknande exempel.
Kommer det lilla infinitivmärket "att" försvinna? Ja, att-et ligger lite illa till, säger Grünbaum.
- Men lägg till att-et. Det är fler som saknar det än de som stör sig på det! |
|
"Blev journalist för att jag ville förändra världen" |
 |
Stina Darowski har träffat de stora. Dalai lama, Muammar Gaddafi och Madonna, för att ge några exempel. Men de är inte mer intressanta än vanliga människor.
- Jag önskar att jag hade intervjuat fler vanliga människor, säger hon.
Dabrowski har en lång karriär att se tillbaka på. Ändå är det de intervjuer som inte gått helt smärtfritt som gjort större intryck på henne.
- Men det finns också de som säger att man kan lära sig av de bra intervjuerna.
Hennes föreläsning kommer ändå att kretsa kring en del misslyckanden.
|
|
Lunchen är i full gång! |
|
| De flesta verkar vara på plats och en del har redan tömt sin lunchtallrik och dricker kaffe. Klockan 12.15 välkomnar Mikael Reuter alla 230 deltagare välkomna. Vi uppdaterar! |
|